2024-07-29 Ångermanälven
Under perioden 16 september – 24 november kommer det utföras underhållsarbeten på utskoven i Ransaren.
Arbetena medför att tillgängligt regleringsmagasin är begränsat vilket i sin tur ger ökad risk för ovanligt hög vattenföring i Ransarån.
Vattenregleringsföretagen uppmanar dig som planerar att verka längs Ransarån under tiden arbetena pågår att beakta denna risk.
Ett vattenregleringsföretag är en samfällighet som bildas då fler än en aktör äger strömfall i ett vattendrag och dessa aktörer har nytta av att vattenföringen regleras för kraftändamål.
Reglerna härför finns i 5 kapitlet i ”Lag (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet” eller i tidigare versioner av denna.
Varje vattendrag/älv har ett eget vattenregleringsföretag. Vattenregleringsföretagen (VRF) är en paraplyorganisation för de fem företagen i Umeälven (UVF), Ångermanälven (ÅVF), Indalsälven (IVF), Ljungan (LVF) och Dalälven (DVF).
Huvudkontoret finns i Östersund och driftställen i Storuman, Strömsund, Östersund och Sveg. VRF driver också tre fiskodlingar. De finns i Långsele, Bonäshamn och Särna.
Bland våra ägare finns de flesta av Sveriges stora vattenkraftproducenter och även en del små.
VRF svarar för ett 100-tal vattenkraftmagasin, motsvarande halva den svenska årsregleringskapaciteten. Vid fulla magasin räcker vattnet till 16 TWh vattenkraftproduktion.
I företagets arbetsuppgifter ingår bl.a. att samordna och sköta vattenhushållningen i älvarna, reglera skador orsakade av vattenregleringen, underhålla egna och på uppdrag delägares anläggningar samt i övrigt samordna frågor som berör vattenkraftverksamheten. Dessutom ansvarar VRF för en rad olika skadeförebyggande åtgärder enligt vattendomar såsom t.ex. strandrensningar, erosionsskydd, vägar, renstängsel, spegeldammar och fiskutsättningar.
Inom VRF finns specialistkompetens inom områdena vattenbyggnad, hydrologi, limnologi och miljörätt.
Vattenregleringsföretagen sköter ett 100-tal årsregleringsmagasin med en total volym av cirka 19 km³.
Vattenhushållning
Dammsäkerhet
Skadereglering och bygdemedel
Miljö & Fiske
älvar
regleringsdammar
vattenstånd
mätvärden
El kan i dagsläget inte lagras i stor skala utan måste produceras i samma ögonblick som den förbrukas. Vattenkraften fungerar som ett stort ”batteri” där vatten mellanlagras i indämda sjöar (magasin) innan det rinner vidare ut i havet. Förmågan att lagra vatten gör att produktion kan planeras och styras till tillfällen när behovet av el från vattenkraft är som störst. Detta kan vara under vintern eller då produktionen av vindkraft är låg.
I vårt geografiska verksamhetsområde faller en stor del av årsnederbörden som snö under vinter. Detta gör att vattnet blir inlåst i landskapet och tillrinningen till magasinet från bäckar och åar är låg. Genom att nyttja vatten som lagrats i magasinen kan flödet från magasinet hållas högre än vad det naturligt skulle vara och därmed möjliggöra en högre elproduktion.
Magasinen är i regel som lägst strax innan vårflodsstart. I norra Sverige är vårfloden normalt indelad i två flödestoppar. Den första inträffar när snön smälter i skogslandskapet. Den andra sker några veckor senare när snösmältningen börjar i fjällen. Tillrinningen av vatten kan variera ±30% mellan olika år vilket är en utmaning för planeringen av vattenkraftproduktionen. Vid höga tillrinningar och fulla magasin upphör förmågan att lagra vatten. Då kan vatten behöva tappas vid sidan av kraftverken och flödet i älven kan bli högt.
Regler för hantering av magasin, s.k. vattenhushållningsbestämmelser, är fastställda i domstol och unika för varje magasin. Förutom att se till att dessa regler följs samordnar vattenregleringsföretaget de olika kraftproducenternas önskemål om tappningar från magasinen.
För att säkerställa att vattendomar efterlevs samt möjliggöra en god vattenhushållning mäts nederbörd, temperatur, vattenstånd och vattenföring på utvalda platser längs älvens avrinningsområde. Dessa observationer används som indata för de hydrologiska prognoser som används för planeringen av vattenkraftproduktionen.
Förutsättningar för vårt dammsäkerhetsarbete styrs av lagar, förordningar, föreskrifter och riktlinjer. Det är av största vikt att säkerhet prioriteras.
Branschens riktlinjer för dammsäkerhet, Ridas, omfattar alla dammar. En klassificering av dammarna med avseende på konsekvenser i händelse av dammhaveri ligger till grund för de krav som ställs på dammsäkerheten.
Inriktningen i vårt dammsäkerhetsarbete är att både reducera sannolikheten för dammhaveri och konsekvenserna därav.
Tre viktiga faktorer i vårt dammsäkerhetsarbete är:
- Säker dammkonstruktion
- Säkert handhavande
- God beredskap för dammhaveri och allvarliga problem
Det innebär att dimensionera och bygga anläggningarna med lämpliga säkerhetsmarginaler, driva och underhålla dessa på ett säkert sätt samt hålla en beredskap för att kunna hantera eventuella uppkomna situationer. Genom att beakta samspelet mellan människa, teknik och organisation (MTO-perspektivet) skapas goda förutsättningar för dammens säkra funktion.
Dammsäkerheten hålls på god internationell nivå.
Höga flöden
Samordning av information och insatser vid höga flöden sker via krisberedskapsfunktionen hos berörd länsstyrelse. Vattenregleringsföretagen deltar i detta arbete inom sitt verksamhetsområde. Vi står för viktig information om flödets omfattning och förväntade utveckling. Vi bistår även med förslag till åtgärder för att minska verkningarna av höga flöden, samt att vid dammhaveri eller överhängande fara för dammhaveri bistå räddningsledaren med information som grund för beslut om åtgärder. Andra aktörer som samarbetar med länsstyrelsens krisberedskapsfunktion i detta sammanhang är t.ex. Räddningstjänsten, SOS Alarm, Polismyndigheten, SMHI, Trafikverket, Försvarsmakten och andra dammägare.
Vi arbetar också med miljöfrågor kring våra dammar och regleringar genom att undersöka och genomföra miljöförbättrande åtgärder som omlöp och utrivning av mindre dammar. Vi deltar och samverkar också i projekt och workshops kring vattenkraft och miljö. Kolla på våra exempel under projektlistan.
Aktuella projekt
Odensalabäcken, Storsjön
Vi har ansvaret för att säkerställa fria vandringsvägar förbi strandplanet i 17 vattendrag runt Storsjön vid lågvatten i magasinet då bl.a. harren vill upp och leka. Under våren 2024 genomfördes åtgärder för att säkerställa detta i Odensalabäcken, där erosion hade medfört att fåran breddats och vattendjupet därmed blev mycket litet. Bäckfåran förtydligades och länsstyrelsens utplacerade fiskkamera visar att fiskvandringen är i full fart: Fiskdata.se – Fiskräkning på nätet
Likkotgrenen, Juktån
Under 2023 öppnades inloppet till Likkotgrenen i Juktån upp och den överfallströskel som tidigare ersatt den gamla flottningsdammen, byggdes om. Den nya tröskeln ska säkerställa mintappning i Likkotgrenen under hela året och även säkerställa fria fiskvandringsmöjligheter mellan den 13 km långa sidogrenen och resten av Juktån.
Fiskräkning Bågede
Nedströms dammen i Bågede genomför vi årligen fiskräkning. Sedan 2022 genomförs denna med hjälp av en fiskkamera.
Här kan du se vilka fiskar som passerar spärren i Bågede: Fiskdata.se – Fiskräkning på nätet
Utöver ovanstående har Vattenregleringsföretagen en mängd skadeförebyggande anläggningar och åtaganden längs älvarna. Exempel på sådana är erosionsskydd, bryggor och båtplatser, badplatser, brunnar, vattenförsörjningsanläggningar, vägar, broar, färjor och renstängsel m.m.
Den som har drabbats av en skada som inte sedan tidigare har ersatts kan ansöka om ersättning i form av bygdemedel hos Sveriges Domstolar. En ansökningsavgift tas ut för att handlägga ärendet, denna avgift bekostas av den som ansöker om bygdemedel. Domstolen bedömer om de skador som sökanden drabbats av har ett orsakssamband med regleringen av vattendraget och, om så är fallet, skäligheten av det belopp sökanden gör anspråk på. Beslutad ersättning betalas ut till sökanden genom berörd länsstyrelse. Mer information och ansökningsblankett finns på Bygdeavgiftsmedel – Sveriges Domstolar.
Jobba hos oss
Vattenregleringsföretagen ansvarar för det enorma gröna batteri som vattenkraftens regleringsmagasin utgör. En resurs som är snudd på ovärderlig i dagens kraftsystem och framför allt i morgondagens kraftsystem där andelen icke-planerbar elproduktion förväntas öka.
I vår lilla organisation med korta beslutsvägar är alla medarbetare synliga och viktiga. Vi är företrädesvis högskoleutbildade inom teknik, hydrologi, miljö, juridik och ekonomi. Vi erbjuder mycket kvalificerade och utvecklande arbetsuppgifter. Och vi har förmånen att verka i fantastiska miljöer längs fjällkedjan.
Dokument och länkar
Schematiska bilder
Älvkarta
Kontaktuppgifter
Vakthavande ingenjör:
Umeälven, Indalsälven och Ljungan:
063-13 70 77
Ångermanälven och Dalälven:
063-10 87 60
E-post till anställda:
fornamn.efternamn@vattenreglering.se
Varför reglerar man vattendrag?
Vad innebär begreppen årsreglering och korttidsreglering?
Korttidsreglering handlar om att kunna gasa och bromsa vattenkraftproduktionen i det korta tidsperspektivet. Det behövs t.ex. för att anpassa elproduktionen till en lägre efterfrågan på natten eller för att matcha sol- och vindkraft vid väderförändringar. För att gasa krävs vatten. Om man inte hade sparat vatten från vårfloden genom årsregleringen skulle det bli tomt i tanken en bit in i vintern och möjligheterna till att gasa skulle minska eller kanske utebli. Årsreglering är således en förutsättning även för uthållig korttidsreglering.
När skall magasinen fyllas och utnyttjas som mest för att reglera elbehovet under ett normalår?
Vad är ett vattenregleringsföretag?
Vad är Vattenregleringsföretagens uppgift?
- Bygga och förvalta anläggningar inom området sjöreglering samt ansvara för skadeförebyggande verksamhet och skadereglering
- Handha och utveckla metoder för vattenhushållning för delägarnas bästa
- Aktivt verka i dammsäkerhetsfrågor
- I förhållandet mellan delägarna vara ett neutralt utredningsorgan i vattenkraftfrågor
- På delägarnas uppdrag agera i miljö- och policyfrågor som berör vattenkraften
- Upprätthålla erforderlig och av delägarna efterfrågad kompetens till exempel inom områdena hydrologi, teknik, dammsäkerhet och juridisk kompetens inom vattenrätt och miljö